Även fast jag numera har en man att äkla mig med i år blir det en Alla hjärtans dag i vanlig anda. Jag fick inte ens chansen att vara äklig som alla andra eftersom denne man just nu befinner sig i SydAfrika. Villket han uppenbarligen tyckte verkade som en mer lämplig plats att fira denna högtid. Va ska man säga? Han valde nog rätt. Vem vill äkla sig med mig denna dag, inte jag.

Detta år kommer fortlöpa i stil med alla andra år, förutom att jag inte går i skolan och att jag gjorde misstaget att säga ja till att jobba ovetande om vad jag skulle behöva utstå denna dag för att den nämns med ett "hjärta" i mitten.
Min dag kommer börja snart med en träningsrunda i skogen. Jag har redan varit uppe tidig och ätit en stadig frukost i form av pringels och coca-cola som jag började med att tröstäta redan i går. Det gäller att börja tidigt för att kunna känna sig riktigt missorabel och hatad. Sedan ska jag väll hem och fräscha upp mig, utan någon mening, för att träffa Johanna(om jag hinner). Sedan ska jag till mitt kära jobb och se alla äkliga par kladda på varandra. Jag jobbar på restaurang som servitris. Finns det något mer opassande om man avskyr kletande par som slickar varandra i ansiktet??! Jag tror nog inte det!

Mitt näst sista stopp för kvällen blir hem till Linn och äta middag och äklas över alla nykära äkel man sett under dagens lopp. Det ska ätas en trött pasta följt av en hel hög av flottiga chips, godis och läsk medens man i tysthet grämer sig om att man är så äklig att ingen vill ha med en att göra denna dagen. Samtidigt ska man försöka skryta för alla om hur många roser man fått (även om det bara är valfläsk från socialdemokraterna, ros som ros) för att inte verka mest missorabel och äklig. Sen blir det väll hemfärd till en kall och ensam säng. Om jag har riktigt tur kanske jag får med mig Karro som hemsläp.

Såhär äklig lyckas nog inte många vara Innan ett joggingpass.




Glad alla hjärtans dag, eller vad fan man säger.

Jag är nog lite bitter, i år igen....